• JORDBRUKSPORJEKTET MAMAN ULLA

    Upptill finns meny med sidor av längsiktig karaktär. Nedan finns akutella inlägg i tidsordning. De är ordnade i kategorier till vänster.

Kongos jordbruk

Info om jordbruket i Kongo (fr Congos Nationella Plan 2012-2016)

Ekonomisk utveckling
Internationellt bedöms Kongos ekonomiska utveckling under de senaste tre åren vara bland de 12 bästa bland underutvecklade länder. Det beror mycket på oljesektorn och är därför ganska svag. BNP tillväxt 1960 – 2011 var omkring 4%, befolkningstillväxt 2,6 procent per år. BNP var 619.20 $ år 1960 och har ökat till 710.15 $ år 2011.

Jordbruket
Kongos läge är gynnsamt för export till närliggande länder och särskilt Kongo Kinshasa. Landet har också klimatiskt och geografiskt fördelaktigt läge både söder och norr om ekvatorn, vilket innebär odlingar året runt. Det finns alltid säsongsaktuella skördar. Av fruktträd finns 21 olika slag av mango, sex sorter mandariner samt fyra sorter apelsiner. Av mer än 10 miljoner hektar bördig jord utnyttjas dock endast 10%. Kongo har stor potential att utveckla sin jordbrukssektor, inklusive biobränsle, för vilket det finns en stor internationell marknad.

Trots det har landet stora problem med sitt jordbruk. Dess andel av BNP sjönk, från 20% 1980 till mindre än 10% under det första decenniet på 2000-talet och är nu endast 4%. Problem är den låga produktiviteten och investeringarna i jordbruk.
Kongo är helt beroende av import av mat. Jordbrukets avkastning har alltså stagnerat och import av jordbruksprodukter har ökat kraftigt till omkring 130 miljoner CFA frcs, eller annorlunda uttryckt 12%. De fattigaste är ytterst utsatta.

Jordbrukets svaga utveckling beror delvis på att det dominerande traditionella systemet ännu praktiseras på 81% av den odlade marken och har låg produktivitet. Systemet samexisterar med småskaligt men ett mer produktivt ”periurban” system (alldeles utanför städerna), och storskaliga allmänna och privata plantager. Storleken på de brukade åkrarna (0,5 till 1,5 hektar) innebär mycket låg avkastning. T ex ger majs endast 690 kg/ha, jämfört med mer än 3 ton/ha för utvecklade länder, samt 1,2 ton i SubSaharas länder.Den låga avkastningen beror dessutom på den enkla odlingstekniken och jordbruksmetoderna samt det sparsamma användandet av konstgödning.
Andra brister är den mänskliga arbetskraftens kompetens och avsaknad av finansiella organ för investeringar och aktiviteter (jordbruksbanker, mikrofinansiering). Traditionellt jordbruk baseras på kommunalt ägarskap av land och organiserade enligt kulturella traditioner, vilket inte är gynnsamt för utvecklingen.

Agro-industriell sektor
Regeringen ämnar gynna utveckling av en agro-industriell sektor och skapa villkor för en snabb utveckling av jordbrukssektorn. Därför har samarbete inletts med multinationella företag. Det syd-afrikanska bolaget ”Congo Agricuture” etablerar ett agro-industriellt komplex för livsmedel, fruktproduktion och boskapsuppfödning. Congo Agriculture har erhållit 80 000 hektar, 63 000 i Niari och 17 000 i Bouenza, för livsmedelsodling, fruktproduktion och boskapsuppfödning.

Det brasilianska bolaget ”Br Africa” etablerar produktion och förädling av maniok i Pool-området och  Br Africa ska etablera sig i Kongo under namnet BR Africa Congo. Den kongolesiska staten är delägare med 49% och det brasilianska företaget 51%. Företaget ska på 19 500 hektar odla och förädla maniok i Pool mellan Imbouba och Mbé.
 
Det malaysiska bolaget ”Atama Plantations ska till tillverka palmolja.  Atama Plantations har fått 470 000 hektar beläget mellan Makoua och Mokeko för att producera 9 000 ton palmolja.
 
Utvecklingen av dessa samarbeten kommer att följas av ett nyligen tillsammans med Kina skapat Demonstationscenter för jordbruksteknik.           Centre de Démonstration des Techniques Agricolesligger i utkanten av Brazzaville. Det ska experimentera för att få fram nya högproducerande varianter av frukter och grönsaker anpassade till förhållandena här.Samarbetsavtal har tecknats med dessa multinationella företag.
 
Djuruppfödning
Kongo har god tillgång till naturlig mark lämplig för djuruppfödning. Boskapsuppfödning introducerades under kolonialtiden storskaligt. Småskalig traditionell boskapsuppfödning har under lång tid varit tillbakasatt
till förmån för statsägda rancher som tagit över de bäst lämpade markerna. Men de statsägda farmerna har inte varit framgångsrika så nu finns möjlighet att återuppliva privat djuruppfödning. Det finns stor potential för familjebaserad uppfödning av small livestock och höns. Men i Kongo har man ingen agro-pastoral tradition av small livestock uppfödning. Insatser måste till för att uppmuntra småskaliga traditionella jordbrukare att modernisera sina aktiviteter och öka deras produktivitet.Kongo har också en betydande reserv i sin fauna som skulle kunna uppmuntra familjebaserad djuruppfödning
(Visited 187 times, 1 visits today)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *