• JORDBRUKSPORJEKTET MAMAN ULLA

    Upptill finns meny med sidor av längsiktig karaktär. Nedan finns akutella inlägg i tidsordning. De är ordnade i kategorier till vänster.

Agroforestry

Träd i jordbruket

Alley cropping

Alley cropping innebär att man planterar häckar eller alléer av snabbväxande buskliknande småträd. Häckama planteras med 2-3 meters radavstånd och mellan raderna odlar man sedan t ex majs. Under odlingssäsongen klipps häckarna ner till marknivå och blad och grenar används som täckmaterial och gröngödsel. Häckarna hålls sedan kortklippta hela odlingssäsongen ut, för att minska konkurrensen. Under icke-odlingssäsong tillåts de växa upp och beskugga marken.

Träd som väljs för den här odlingsformen måste dels vara kvävefixerande och dels ha djupa rötter för att inte konkurrera med grödan (t ex majsen) och för att kunna hämta upp näring från djupare jordlager dit den andra grödans rötter inte når. Exempel på trädsorter som används i det här systemet är Leucaena leucocephala och Cajanus cajan.

Leucaena leucocephala har vid försök givit motsvarande 100 kg kväve per hektar när den används som gröngödsel, förutom att den innehåller betydande mängder av andra näringsämnen. Gröngödseln ger dessutom ifrån sig näringsämnen i lagom takt till huvudgrödan och ger ett tillskott till den organiska halten i jorden. Det här är ett utmärkt sätt att upprätthålla en viss näringsbalans i jorden, både miljövänligare och resurssnålare än vad som är vanligt i i- ländernas konventionella jordbruk.

Fallow-rotation

Trädesvila med träd är vanlig i tropikerna. När man odlat så länge jorden orkar ge tillfredsställande skördar, ofta 3-4 år, lämnas den i träda för att återhämta sig. Vanligtvis lämnas det helt åt naturen att återställa bördigheten i jorden, vilket normalt tar 10-15 år.

Dock har man nu upptäckt att bönder på vissa håll i världen (främst i Sydostasien) istället för att låta naturen sköta återställandet själva sår in ett snabbväxande kvävefixerande småträd. Dessa träd kan i bästa fall få upp näringshalterna i jorden på ett par år, vilket är en oerhörd vinst, i synnerhet i områden med jordbrist, där bönderna inte kan vänta i över ett decennium på den naturliga återhämtningen.

Det finns för övrigt ganska starka indicier på att Maya-indianerna (i och kring Guatemala) använde Leucaena leucocephala i sitt växelbruk, dvs för 500-1 000 år sedan.

Intercropping

Inter cropping, eller samodling, kan innebära att man har ett övre skikt av högvuxna träd, under dem ett lägre skikt av kaffe och bananer, och i botten ett skikt av grönsaker. Träden måste ha djupa rötter, som går rakt ner. Dessutom hamlas de hårt, så att de ofta ser ut som flaggstänger. Grenarna används som ved och lövverket som gröngödsel.

De system som berörts här är bara ett axplock. Systemen kan varieras på många olika sätt beroende på klimat, jordarter, grödor etc. Men de går alla ut på att maximera avkastningen genom jordförbättring, tillförsel av organiskt material till jorden, erosionskontroll, kontroll av avdunstningen m m, och utan användning av konstgödsel.

Dessa former av jordbruk har många beröringspunkter med ett alternativt jordbruk i Sverige och det finns skäl för FOBO att engagera sig i dessa frågor på något sätt. Det finns helt säkert kunskap och erfarenheter på båda hållen, som skulle kunna kombineras och berika både en utveckling av traditionella jordbrukssystem i många u-länder och kanske även av vissa odlingar i Sverige.

.

Länkar om Agroforesterie

http://viskogen.se

http://sv.wikipedia.org/wiki/agroforestry

http://www.worldagroforestry.org

unasylva: forests for food security and nutrition

Sveriges radio om agroforesterie

Artikel i tidningen Odlaren

 

 

(Visited 58 times, 1 visits today)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *